Medeltida järnframställning 2015

Medeltida järnframställning 2015

Sommaren 2015 kommer vi åter att köra masugnen på Nya Lapphyttan. Planen är att sätta bläster på hyttan den 27 juni och sedan ska vi regelbundet tappa tackjärn fram till den 11 juli. Försök gärna få in ett arbetspass som hyttdräng. Det blir garanterat en upplevelse utöver det vanliga.


Följ förberedelserna och genomförandet av försöket via denna blogg. Föreningen "Järnet på Lapphyttan" står bakom den och här ska vi försöka beskriva hur det är att tillverka järn som på tidig medeltid.
När vi sedan kör så får ni hemskt gärna också vara med under hela eller delar av årets försök som hyttdräng.

Det finns tre pass att välja mellan:
kl 06.30-15, kl 14.30-23, kl 22.30-07

Boka in dig som hyttdräng och boka gratis sovplats här: bokning2015@jarnetpalapphyttan.se

Färska tackjärn till smidbart järn

Arbetshelger 2011Posted by Bo Sundelin Wed, September 07, 2011 20:33:48

Nu i helgen ska det bli färskningsförsök uppe vid Nya Lapphyttan.

Nedan finns en kortfattad beskrivning av hur det går till vid färskning av tackjärn. Det skrevs för drygt ett år sedan men jag lägger ut den igen så kan man läsa på igen själv så kan man det redan innan försöket.

Kortfattad beskrivning av färskning av tackjärn till smidbart järn (baserad på tysksmide (färskning) enligt Swedenborg i Om Järnet)

Förenklat går färskningen till enligt följande:

1. I härden smälts en slagg med hög FeO-halt så att den bildar ett väldefinerat bad.

2. Sedan värms en tackjärnsbit och när den sedan smälter så det flytande järnet droppa genom den flytande slaggen. Här kommer framförallt Si, Mn, P att oxideras och blanda sig i slaggen.

3. När allt tackjärn smält och droppat ner genom slaggen (lagt sig på botten av härden) så använder man ett spett för att försiktigt blanda det halvflytande järnet med den flytande slaggen. Då kommer oxidationen av kolet i järnet att starta. Det är järnoxid i slaggen som kommer att reagera med kolet i järnet och bilda kolmonoxid. I princip kommer smältan att börja koka när gasutvecklingen startar.

4. Så länge som det kokar (eller när man vill avbryta färskningen) så slutar man röra om och låter järnet lägga sig på botten. Slaggen tappas ur härden och det färskade järnet får stelna lite och tas ur härden.

5. Järnet kommer (efter blandningen med slagg) att innehålla ganska stora mängder innesluten slagg så nu ska denna järnbit smältas om ytterligare en gång.

6. Ny slagg smälts och ett bad skapas.

7. Järnklumpen värms upp och får smälta. Järndropparna får rinna ner genom slaggen. När hela järnklumpen smält så tappas slaggen ut igen (ingen omröring denna gång) och järnet får stelna på botten av härden.

8. Den tas nu ur härden för att smidas till en fyrkantig bit (storlek 15 x 30 cm med en tjocklek på 2 cm). Den huggs sedan i fingerliknande storlek 15 x 2 x 2 cm med en vikt kring 300 gram dvs en osmund.

Härden storlek: Baserat på hur färskningshärden ser ut i tysksmide enligt Swedenborg och vad utgrävningarna som genomförts på Lapphyttan så är storleken på de härdar som vi tänker oss använda uppe på Nya Lapphyttan av ungefär följande storlek: (som en stenkista med öppen framkant.

Bredd: 30 cm

Djup: 45 cm

Avstånd forma- botten = 15 cm

I den främre öppning läggs en sten eller liknande för att fungera som fjärde vägg. En forma av koppar/järn muras in i ena långsidan ca 15 cm från bakväggen. Nosen på forman ska sitta ca 5-10 cm in i härden och riktningen på luftstrålen in ska träffa hörnet mellan botten och den bortre väggen.

Tättorna från bälgarna ska ligga ungefär i forman ca 10 cm från formans mynning.

Botten på härden kan vara en järntacka eller en instampad massa av kolstybb och lera.

Uppbyggnad av ”beskickningen”: Innan färskningen startar gäller det att bygga upp härden med material så att färskningen fungerar som den ska. Det gäller att bygga upp en ”grop” som ska rymma den slagg som ska smälta och det kol som ska ge värme genom sin reaktion med blästern ur forman. Det gör man genom att ”bygga” väggar av kolstybb, aska och slagg runt härdens väggar. Dessa väggar gör också att den låga som bildas vid forman inte sprider sig över hela härden utan värmen koncentreras kring slaggen och tackjärnet.

I gropen lägger man en färskningsslagg med hög järnoxidhalt (från steg 7 ovan) och kanske lite glödskal från osmundsmidningen. På detta läggs sedan lite finkol. Järntackan ska ligga mitt emot och ca 10 från nosspetsen på forman (gärna på något stöd eller på den väggen). Underkant järntacka ska ligga i höjd med formnosens översida. På sidan om järntackan läggs finkol/stybb. När sedan blästern dras på så gäller det att först smälta upp den järnoxidrika slaggen och sedan tackjärnsbiten. Gasen styrs genom att lägga på finskoks/stybb där man inte vill ha gasen att gå dvs täta till. Ny lite grövre träkol ska tillföras för att hamna framför forman. Hela härden ska också helst vara täckt med kol för att bibehålla värmen och förvärma det kol som ska komma ner framför forman.

Träkolets storlek ska vara så stor att den lätt tar sig ner framför forman och kan fylla upp hålrummet ovanför slaggbadet. För stora kolbitar ska inte användas. Det gäller att de kommer ner framför blästerluften som kommer ut genom forman.

Blästerluften ska först reagera med kolbitarna innan den varma gasen träffar på slaggbadet och järntackan. Kolet i tackjärnet tas inte bort av luft som träffar tackjärnet utan av flytande tackjärn som kommer i kontakt med flytande slagg som är rik på järnoxid.

Bilden: Härden under full drift. Vi behöver justera forman, vinkeln på forman och framförallt se till att lerklina taket i storsmedjan. Det blir relativt höga lågor över härden och det finns risk för att stockarna i taket börjar brinna.

/Bosse

  • Comments(0)//jarnforsok2015.jarnetpalapphyttan.se/#post73