Medeltida järnframställning 2015

Medeltida järnframställning 2015

Sommaren 2015 kommer vi åter att köra masugnen på Nya Lapphyttan. Planen är att sätta bläster på hyttan den 27 juni och sedan ska vi regelbundet tappa tackjärn fram till den 11 juli. Försök gärna få in ett arbetspass som hyttdräng. Det blir garanterat en upplevelse utöver det vanliga.


Följ förberedelserna och genomförandet av försöket via denna blogg. Föreningen "Järnet på Lapphyttan" står bakom den och här ska vi försöka beskriva hur det är att tillverka järn som på tidig medeltid.
När vi sedan kör så får ni hemskt gärna också vara med under hela eller delar av årets försök som hyttdräng.

Det finns tre pass att välja mellan:
kl 06.30-15, kl 14.30-23, kl 22.30-07

Boka in dig som hyttdräng och boka gratis sovplats här: bokning2015@jarnetpalapphyttan.se

Arbetsuppgifter

Hyttdräng 2009Posted by Bo Sundelin Fri, April 10, 2009 18:18:07

Det är huvudsakligen tre olika arbetsuppgifter som en hyttdräng ska utföra.

Uppsättare: Fylla på masugnen med träkol och malm:

Eftersom träkolet förbränns innanför forman och järnmalmen smälter och bildar järn och slagg kommer materialet i schaktet att sakta sjunka nedåt. För uppsättaren gäller det att regelbundet fylla på med mer träkol och järnmalm i rätt proportioner för att processen ska fungera på ett bra sätt. Förutom att se till att båda träkol och malm är av rätt sort och mäta upp rätt mängd av respektive material så gäller det att noggrant följa upp hur mycket kol och malm som är chargerat sedan föregående tappning, när nästa malmuppsättning kommer ner till formnivån samt beräkna när det är dags för nästa utslag (tappning). Genom att bedöma hur eldslågan ur masugnen ser ut, ljudet från ugnstoppen, utseendet på kranshällarna (stoft etc) samt hur materialet i ugnen sjunker så är det uppsättaren jobb att bistå Masmästaren med råd angående fortsatt drift. Vid utslag hjälper uppsättaren till i utslagsbröstet.

Blåsare: Tillföra blästerluft till ugnen via forman:

Hjärtat i masugnsprocessen är en jämn tillförsel av luft som gör att träkolet förbränns och ger värme till schaktet. I Nya Lapphyttan så sker detta via två blåsbälgar som drivs av ett vattenhjul. Luften från bälgarna leds via ett par rör (tättor) in i ugnen genom ett hål (forma) i nedre delen av ugnsschaktet (ca 30 cm över botten på ugnen). Arbetet här består i att se till att vattenhjulet håller rätt hastighet så att bälgarna gör rätt antal slag per minut och att vikterna på bälgarna är justerade så att det alltid trycks in luft genom forman. Smörjning och underhåll av både vattenhjul och bälgar är viktigt för att vi ska kunna köra masugnen 24 timmar om dygnet i 14 dagar. Förutom arbetet med bälgar och vattenhjul gäller det också att den som jobbar i bälgbröstet ser till att forman är öppen och har rätt storlek. Börjar hålet slagga igen så gäller det att snabbt rensa bort det som satt sig fast och blir hålet för stort så ska ny lera smetas på plats. Det är också viktigt att se till att bälgarna inte blir för varma och börjar brinna.

Forman är också det ställe där man faktiskt ser vad som händer inne i ugnen. Genom att se hur det ser ut innanför forman (färg och form på den malm, järn och slagg som kommer ner genom schaktet) så kan man se om allt går som det ska eller om något i processen måste ändras.

Tappare: Tappa ut järn och slagg ur botten på ugnen:

Längs ner i masugnen finns det utrymme som kallas stället där det flytande järnet och slaggen samlas upp. Det är i Nya Lapphyttans fall en stenkista på en storlek på ca 5 x 2 x 2 dm där allt smält järn och slagg ska samlas upp för att sedan tappas ut när det är fullt. Järnet, som är tyngre än slaggen, kommer att samla sig i botten på stället och slaggen kommer att flyta ovanpå. Den som jobbar i utslagsbröstet ska se till att regelbundet tappa ur slagg när den börjar komma upp över dammstenen. Det gör att det kommer att finnas mer plats för järn i stället. När nivån av enbart järn är uppe kring dammkanten så görs en tackjärnstappning. Om allt går som det ska kan det röra sig om storleksordningen 10 liter järn i varje tappning under de första dygnen. Det är ca 70 kg järn. När masugnen är fullt uppvärmd och i full drift så ska den kunna rymma nästan 150 kg flytande järn.

Under tiden som stället fylls på med smälta så ska den som jobbar i utslagsbröstet se till att styra varmhållningen av den yttre delen av stället (dammen) genom att fylla på med kolstybb och sand på dammöppningen. Via forman så ska tapparen noggrant studera hur den nedkommande malmen, järnet och slaggen ser ut. Är järnet inte helt smält kan tapparen behöva gå in med spett i stället för att ”hjälpa till” att få materialet smält eller genom att dra ut det svårsmälta materialet med en krok. Tapparen ska också hel tiden se till att alla verktyg (spett och krokar) i utslagsbröstet hålls varma och i ordning. Inför en tappning ska tapparen också förbereda sandformar i golvet utanför stället.


Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.